onsdag 12 mars 2008

Det Svenska Filmklimatet


Det slår mig härom kvällen, jag sitter och kollar på Missionary Man med Dolph Lundgren, filmen är långt i från något mästerverk, man kan knappt säga att den är ok, men efter ca 45 min in i handlingen så kommer jag att tänka på "shit, det här är inge vidare men det är lugnt bättre än all svensk action jag sett de tio senaste åren"
Det har debatterats tusen gånger, Svenskarna kan ine göra action/skräck utan mer eller mindre bara filmad teater ( se Bergman)
Vissa människor säger att Jägarna var väl action? men det var det inte, det var drama.
Det måste finnas ett driv , en nerv och en lust inför action filmen.
Jag gör inte film själv, men jag vet fan vad jag vill ha, tror jag vet vad jag skulle stoppa in i en action rulle om nån bad mig vara med och fila på ett manus.
Det är så mycket som fattas svensk film, man tigger ju om en oberoende scen, men vänta lite nu, om en oberoende scen innebär Martin Munthes låtsas filmer så är man ju ändå inte sugen, man måste ju bibehålla intresset, nerven,lusten,känslan i en rulle, det går inte att köra bara på usel engelska,noll ljusättning och kassa amatörer.
Jag ser Devils Rejects,man märker kärleken till Motorsågen,White Trash, Charles Manson osv filmen i sig kunde blivit bättre, men glädjen lyser igenom, jag kommer på mig själv att tänka igen "varför gör ingen svensk det här?"
Varför vågar ingen göra en film utan Persbrandt, med en dos med knas i bakfickan, berättarglädje, en historia som går från a till ö skit samma hur simpel den är, det är berättandet som räknas.
Kolla på Simon Pegg, det är en kille med koll, han har med sig hela populärkulturen i ryggsäcken, om du ser hans filmer och har bara en uns av koll på det som varit bra de senaste 30 åren så blir du belönad.
Svensk film belönar dig inte.
Storm var ok, jag sträcker mig till ok, cybergrejerna kändes töntiga, det som retade mig var att det kändes som jag kollade på Smultronstället, jag gillar Bergman, gillar smultronstället, men fan grabbar ni kunde gjort bättre.
Jörg Buttgereit sa en gång att "Ett samhälle får den film det förtjänar"
Ligger nog mycket i det.
När två miljoner svenskar går och ser "Så som i himlen" på bio så vet vi att vi är illa ute.
Visa mig en svensk film utan drama,utan teatertänk,utan tonårsproblem,utan relationer,utan ångest.
Ge mig en jävla Blazing Magnums på svenska...NU

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, och apropå att få det man förtjänar så sas det väl redan på 70-(60-?)talet att "Vi har de politiker vi förtjänar"

Men skyll inte på mej, jag röstade inte på dom som vill ge mindre pengar till film...

/Fredrik

Björn sa...

Tack för din kommentar.
Jag tror tyvärr inte det är politiskt, de som har fått pengar de senaste åren kommer att få det under vilken regering vi än har.